NattTroll

Inlägg publicerade under kategorin Dikter/Texter.

Av Micaela Björkman - 14 februari 2014 13:36


Jag är den som barfota springer på en blomstrande äng.

 

Jag är den som ensam åldras vid havets kant.

 

Jag är den som önskar vid ett stjärnfall.

 

Jag är den som drömmer på bergets topp.

 

Jag är den som aldrig mer vaknar vid nästa soluppgång..

 

/NattTroll

ANNONS
Av Micaela Björkman - 12 februari 2014 23:20


En liten barnvisa som jag skrev en gång, får bli mitt sätt att säga godnatt denna kväll^^

 

JAG TRÄFFADE EN VIND EN GÅNG:



Jag träffade en vind en gång
men vinden den var hård!,
Jag gömde mig då inomhus
men vinden ville in.

 

Den bankade så hårt så hårt på varge dörr å tak!
Den fällde sedan flera träd på gården där bak.

 

 

Jag träffade en vind en gång,
och vinden den var lugn.
Den svalkade i solen varm och torkade mitt hår.

 

Den styrde sen min segelbåt så lungt och stillasamt fram,
I vågorna den vilade i havets djupa famn.

 

 

Jag träffade en vind en gång,
Men vinden den skrek!!
Den stjöt och kylde mig så kall
och tog mitt paraply!

 

Den slog mig hårt i ansiktet när jag framåt gick!
Skydd trodde jag aldrig då, att jag skulle nå.

 

 

Jag träffade en vind en gång,
Och vinden den var tyst.
Den viskade ibland trädkronorna,
och smekte sen min kind.

 

Den sjung för mig en liten stund under månen rund,
Fram tills jag fick besök av själva John blund.

 

 

Godnatt! 

 /NattTroll

ANNONS
Av Micaela Björkman - 23 januari 2014 17:43


Horisonten vacker skymtar i det blå.
Är friheten lika svår att nå?

 

/NattTroll

Av Micaela Björkman - 22 januari 2014 18:08

 

När snöflingor virvlar,
när stjärnorna glimmar,
När marken frusen, tindrar.
Frågar jag dig,
vill du dansa med mig?

 

/NattTroll

Av Micaela Björkman - 14 januari 2014 10:38

 

I min värld dansar alla barfota i gräset, 
Kring en jätte eld. 
I min värld berättas sagor om natten, 
kring en jätte eld. 
I min värld är skogen ett hem.
 

 

/NattTroll

Av Micaela Björkman - 17 november 2013 16:20

Mitt liv i en cirkel:

Vägen är mörk och otydlig.
Jag orkar inte ställa mig upp.
Jag tror därför jag stannar här en stund,
Och önska att jag aldrig blev född.

Ser mig om kring,
Här har jag varit förr.
Fast sist va vinden starkare,
Idag är allt så tyst.
Jag vägrar följa mina djupa fotspår ännu en gång.
Dem leder mig ändå hit.

Fast kanske jag denna gång,
träffar en annan vandrare.
Kanske någon att fråga om vägen om.
Någon att fråga vad tiden är?
Någon att ha följe med.
Kanske någon som kan leda mig rätt,
bort från denna cirkel jag länge trampat i....

 

/NattTroll

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se